Vecka 13
Till Jonas stora förtjusning så verkar Malte ha hittat tillbaka till skoterintresset. Tidigare i vinter så har han mest verkat rädd för skotern, men nu är det bara roligt. Han vill hemskt gärna åka med morfar också, och att åka rattkälke med storebror. Julius är dessutom helt såld på att tolka med rattkälken bakom skotern, och om man kör riktigt försiktigt så kan Malte också följa med.
Vi har tur med vädret under hela påsken och har soligt och fint varje dag, även om förmiddagarna ofta är grå och blåsiga. Men de sista dagarna i fjällen så är det solsken direkt från morgonen, och då mår mamman gott!
En dag när vi har parkerat oss i en driva vid leden mot Slipsiken så träffar vi på en liten mus, som använt medarna på pulkan som ett tillfälligt härbärge. Julius skulle nog gärna ha plockat upp musen och klappat den om vi inte hade stoppat honom. Men han kunde inte låta bli att gå riktigt nära och kolla in den.
När vi kom hem till Östersund igen var det mesta av husgrunden klar, förutom golvvärme och själva gjutningen. När vi åkte dit och tittade såg grunden så himla liten ut! Hur ska vi få plts med vårt hus där? Och mitt kök som verkat så stort och rymligt i tanken, ser ut att bli så litet om man tittar på var avlopp och vatten kommer upp ur plattan. Det ska bli spännande att se när huset kommer på plats.

Vecka 12
Nu har byggnationerna på tomten faktiskt börjat, om man räknar med markarbetena som en del av bygget. Och det måste man väl nästan göra.
Det känns lite konstigt lyxigt att veta att det händer saker på tomten, fast det inte är vi som arbetar. Men i det här fallet blir nog slutresultatet bättre om vi håller oss undan...
På skärtorsdag packade vi bilen full och åkte till Karbäcken för att fira början av påsken där. På de två dagar vi var i Karbäcken hann vi med några korta skoterturer, och att fira Jannes 50-årsdag. På 50-årskalaset skulle vi sjunga under middagen, bland annat "Var nöjd med allt som livet ger" från Djungelboken. Jag blev rätt förvånad när det visade sig att Julius kunde sjunga med i texten, och att han dessutom protesterade när vi bara sjöng en vers, och fortsatte sjunga på nästa. Var har han lärt sig den låten?
På påskafton åkte vi upp till Borgafjäll. Vi fick besök av Anna och Andreas, och gick på hotellet för att höra Lisa sjunga tillsammans med Claes Janson. Det blev en jättetrevlig kväll, då vi dessutom hann spendera en hel del tid med mina kusiner Jon och Fredrik.

Vecka 11
Vi fick en ny tid till tandläkaren på onsdag denna vecka, och nu var det en tid direkt på morgonen, så vi skulle åka direkt till tandläkaren och vara ute i god tid. Synd bara att jag är en slags kombinerad tidsopimist och självplågare, så jag hittade på att vi skulle åka och handla först på morgonen. Efter rallyshopping, spring upför trapporna med matkassar för att lasta in maten i kylen, och sen stressad bilfärd till Lugnvik så kom vi bara liite för sent till tandläkaren. Som tur var så var tandläkaren ännu senare än vi. Och när vi väl kom in så gapade Julius så stort när han skulle det, och låg så stilla när röntgenbilderna skulle tas. När vi skulle gå därifrån fick han välja en leksak. Först ville han ta en ring med ett rött hjärta, men när jag kommenterat det med att det var så fint verkade han ångra sig. Han har kanske börjat göra skillnad på fina tjejgrejer och coola killgrejer. Tillslut valde han en liten plastspade som han ska använda när vi planterar frön. Det börjar ju bli dags för det nu. Julius ser mest fram emot att plantera jordgubbsfrön, men jag undrar om vi verkligen kommer att få några jordgubbar av dem...
På söndag fyllde jag år, och jag blev firad av familjen och mormor och morfar. Julius och Jonas fixade chokladtårta och Fortet-glass. Det senare var helt klart på Julius initiativ, för han älskar verkligen Fortet. Varje fredag ska vi sitta tillsammans och ha myskväll, kolla på fortet och äta något gott (helst popcorn). Det är väldigt, väldigt viktigt.

Vecka 10
Julius fick en kallelse till tandläkaren strax efter jul, och denna tisdag var det dags att bege sig dit. Eftersom Julius varit riktigt nervös inför tandläkarbesöket så peppade vi honom rejält, berättade om den roliga leksaken man får och att tandläkaren skulle säga att han hade så fina tänder. På dagis sa vi till om att Julius skulle få vänta ute på gården efter förmiddagens utelek, för jag skulle hämta honom och åka direkt till tandläkaren. Så kunde de spara lite lunch till honom sen.
Kruxet var bara att tankspridda mamman hade en jättehektisk förmiddag, och när jag satt på jobbet och tittade på klockan såg jag att tiden för tandläkarbesöket redan var inne. Det fanns ingen chans att hinna dit. Jag fick ringa tandläkaren och ursäkta mig, och ringa till dagis och berätta att jag missat tiden. De fick ta in en jätteledsen Julius som stått ute och väntat i nästan 20 minuter på att mamma skulle komma... Då känner man sig riktigt usel. Hade det hjälpt att jag hade grinat så skulle jag ha gjort det... Alla arbetskamrater fick i alla fall höra berättelsen om den usla mamman med det enomrt dåliga samvetet, och de peppade mig så att jag i alla fall var på bättre humör när jag kom till dagis. Och då hade Julius redan glömt allt.

Vecka 9
Det börjar att dra ihop sig för byggstarten. Jag och Jonas åkte till Ottsjön på onsdag för att kolla läget och stämma av alla detaljer. Men även om vi skulle ha varit oense om något så var det nog försent att ändra, för huset var redan färdigt och stod prydligt förpackat ute på parkeringen. Det kändes rätt underligt att gå och titta på sitt hus i form av röda, hopbuntade väggar utanför husfabriken...