Vecka 22
Jag har tillbringat i stort sett hela veckan på sjukhuset. Killarna har fått klara sig utan mig hemma, och det har fungerat hur bra som helst. Det har blivit lite väl tidiga mornar och lite lite sömn för Jonas, har jag förstått, men han verkar klara det hur bra som helst ändå.
Malte har naturligtvis fått vänja sig av med att amma på nätterna/mornarna. Jonas har gett honom välling i stället, och eftersom han egentligen inte är så hungrig på natten så har den vanan avvecklats ganska snabbt också.
Några dagar har Jonas fått hjälp av mormor och morfar för att passa killarna medan han har gjort andra ärenden. Som att åka med bilen till en reparatör, eftersom kopplingen gått sönder. En olycka kommer sällan ensam, heter det ju...
I helgen åkte Jonas med killarna till Karbäcken, och jag fick komma hem från sjukhuset, och stannade hos mormor och morfar för att vila och lata mig.
I Karbäcken var även Nina, Jesper, Linus och Alice, så Julius kunde leka med sin kusin hela helgen. På söndagkväll skulle de sova tillsammans på loftet i härbret. Men Julius hade så livlig fantasi, och hittade på grejer som Mollgan gjorde, och berättade om drömmar han haft, så han hade lite svårt att komma till ro. Till slut bestämde han själv att han skulle sova ner ei stället, och så tog han täcket och gick och la sig i sin säng nere i stället.
På måndagkväll kom de hem igen, och Nina och Jesper stannade en stund här på vägen till Stöde. Nina fick hjälpa mig att rulla köttbullar, och så åt vi tillsammans innan de åkte vidare.

Vecka 21
Vi har haft en ganska behaglig början på veckan, men den fick ett lite mer dramatiskt slut...
Egentligen hade vi tänkt att åka till Uppsala i helgen, eftersom det är långhelg (kristi himmelsfärds dag), men det blev avstyrt lite i sista sekunden eftersom jag blev tvungen att jobba på fredag. Därför tog vi det rätt lugnt på onsdag eftermiddag och tordsag när vi var lediga tillsammans. Vi var kvar i stan och slappade.
Men på fredag morgon fick vi åka in på sjukhuset eftersom jag hade så himla ont i magen. Väl på sjukhuset blev vi hänvisade till ett rum med leksaker, och det var himla tur, för då hade Julius något att göra i alla fall. Och läkarna som jag träffade berättade att de trodde att min blindtarm var inflammerad.
Lite senare på dagen fick vi åka upp till en kirurgavdelning så att jag kunde opereras. Där fanns inga leksaker, så Julius tyckte inte lika bra om den avdelningen. Killarna åkte hem och jag åkte in på operation.
Dagen därpå kändes det mycket bättre, och läkarna trodde att jag skulle få åka hem på söndag. Men så blev det inte, eftersom jag började må dåligt och fick feber, som var väldigt envis.

Vecka 20
I helgen åkte vi till Nina och Jesper och hälsade på i deras fina hus. Vi har nu hunnit fundera en del på våra egna husplaner, och har lagt ner drömmarna om tomten med sjöutsikt i Ås. Vi har istället riktat in oss på en annan tom i Ås, närmare centrum.
Hur som helst var det jätteskönt att tillbringa helgen där. Julius och Linus lekte hela helgen, och vi var ute för det mesta i jättefint väder. Killarna fick sova i samma rum också, Julius fick sova över i Linus rum. De låg och småpratade innan de skulle somna, och det är nästan så att man önskar att man varit en fluga på väggen så man fått höra vad de pratade om...
På kvällen kollade de vuxna in melodifestivalen, fast vi nog bara var två som faktiskt var vakna för att se hur det slutade...
Malte har ohygliga morgonvanor nu. Han vaknar vid femsnåret, och det är inte alltid som han somnar om. Jag ammar honom fortfarande när han vaknar på natten/morgonen, men det är inte alltid så at det hjälper honom att somna om.
Han hittade tummen för ett tag sedan också, och har verkligen använt den! Han har sugit så mycket på tummen att det blivit en förhårdnad, och på ena tummen är det som en stor spricka. Den suger han inte på längre, för den måste nog få läka ihop först. Men det är lite bra också, för han somnar så gott när han suger på tummen...

Vecka 19
Det har varit otroligt varmt och härligt den här veckan. Man har verkligen fått en försmak av sommaren.
På torsdag fick Julius följa med sin kompis Ottilia hem efter dagis. Han hade verkligen sett fram emot det, och när det blev torsdag hade han inte tänkt att gå på dagis alls, han trodde nog att han skulle vara hos Ottilia hela dagen. När vi kom och hämtade Julius hemma hos Ottilia hade de lekt tillsammans hela eftermiddagen, fikat glass till mellanmål, ätit korv med mos och fått glass till efterrätt. På dagis hade de för övrigt fått glass efter lunchen också... Och när vi åkte därifrån gick vi på Sibylla för att vi vuxna skulle få äta middag. Gissa vad Julius ville ha då? Jo, mjukglass, som han såg att man kunde köpa där. Vi köpte en hamburgare till honom istället, men den åt han inte mycket av, eftersom han redan var ganska mätt. Efter middagen gick vi ner till badhusparken och lekte tills det blev dags att åka hem och sova.
På fredag fick killarna vara hos mormor och morfar på eftermiddagen, eftersom mamma och pappa hade bokat in besök på Spa-kliniken, med middag efteråt. Jättemysigt. Och killarna klagade inte heller. Julius spelade datorspel med morfar, och så gick de ut i parken och spelade boccia.
Julius fick sin första riktiga cykel i helgen. På lördag åkte vi ut till Söders sport och köpte en cykel och cykelhjälm til honom. Och sedan ville han bara cykla hele helgen. Vi ställde i ordning cykeln hos mormor och morfar, så han fick cykla runt på deras gård först. Sedan cyklade vi en bit efter cykelvägen kring Campus. Det var lite trixigt vid trottoarkanter, brunnar och gupp i vägen, men det gick förvånansvärt bra ändå. Sedan ville han absolut inte åka bil hem från mormor och morfar, utan han ville cykla. Det är ju mest bara uppför hela vägen, men han kämpade tappert. Det var inte förrän i sista backen som jag fick hjälpa honom. Innan kämpade han och trampade på och drömde om en plats i Megadrome...
På söndag fick vi åka ut och cykla igen, och då fick Malte ta en premiärtur i cykelsitsen som vi köpte när Julius var liten. När vi hade tagit en lämpligt lång tur och skulle cykla hem igen så tog Jonas fart och cyklade före oss andra uppför sista backen. Det är rätt tungt, och med en barnsits på pakethållaren måste man ha lite fart för att orka upp. Julius blev helt förtvivlad. Han cyklade och kämpade, men mitt i sista backen stannade han och grät för att han hade så ont i benen och för att pappa hade hunnit uppför backen först... Det är inte lätt att vara liten.